Sista arbetsdagen i Paris är nu slut...

Tillbaka på vårt sköna hotell igen efter sista jobben. Sitter och sammanfattar veckans jobb och kan konstatera vissa saker som blivit så tydliga under den här fantastiska resan. För det första är att jag verkligen känner att jag har världens bästa jobb.. det finns ingenting på jorden som får mig så upprymd som den här världen vi just nu befinner oss i. Alla de kontakter, vänner och arbetsrelationer man skapar i en blandning av fashionabla kläder, sköna fester, internationell atmosfär, attityd och fantastiska visningar, det är nästan för bra för att vara sant och jag hoppas att jag aldrig kommer tröttna. Något annat jag kommit fram till under den här trippen är att jag på en gång måste hitta en kompanjon till mitt företag. Någon som är lika modeintresserad och lika sugen på en stark utveckling av branchen som jag är. Det blev så tydligt under den här resans gång när Sofia varit med och verkligen varit den perfekta kollegan med smarta råd och ett perfekt bollplank med starka åsikter och nu känner jag att jag inte längre kan leva utan en kollega.

För att berätta lite mer om vad som hänt under veckan så vet jag knappt var jag ska börja för det har verkligen varit fullt upp varendadag med ett stressigt och tidspressat schema.
Vi har hälsat på de märken som jag tidigare haft i butiken och även flera av de nya märken som är på väg till shopen, mycket spring mellan olika platser för att besöka möten, showroom och mässor och sedan såklart de visningar som vi varit på. De som vi hunnit med är Josep Font, Veronique Branquinho, Cacharel, Martin Grant, Junko Shimada och JC De Castelbajac . Mina första favorit är JC De Castelbajac för hela den spektakulära känslan de förmedlade med visningen. Kläderna kanske inte alltid är fullständigt bärbara men det fanns en del plagg som jag skulle kunna tänka mig, soft 80,- tidigt 90-talshiphop kindofthing är något jag känner för mer och mer och här bjöds det på en del av det. Vi var även på märkets softa efterfest på min födelsedag innan den utmärkta födelsemiddagen på supertrendiga Georges. (där för övrigt typ halva jordens modeller fanns på plats)

JC de Castelbajac fall 07

Den andra visningen som föll mig i smaken var en lättburen Martin Grant kollektion. Han hade jobbat mycket med volymiösa former i en sober och smakfull palett av mina tre favoritfärger, (förutom svart och vitt), grått, silver och "guccilila" och allt kändes verkligen lätt att ta till sig, omän lite trist. Jag gillar de vida gubbyxorna i grått, den läckra svarta klänningen med bara axlar och den underbara jackan i purpur med en vacker silversgrå päls. Hade gärna tagit in märket till Shopaholic men får nog lugna ner mig med tanke på att linjen är hyfsat dyr..

Martin Grant fall 07

Något som verkligen är ofta förekommande föremål och material är lack. Svart lack visades i någon form på nästan alla visningar och vart du än vänder dig i Paris för tillfället så ser man antingen en svart Chanel-lack-väska, svarta lackskor eller lackkappor. Jag och Sofia ville såklart inte vara sämre så nu har vi kittat upp oss på ett par sjukt snygga och sjukt höga lackskor från Zara, var. Något annat jag kan berätta för er när vi ändå är inne på lack, är att smarta jag häromdagen fick för mig att jag skulle trippa omkring i mina nya lack-Loboutins på visningarna och intalade mig själv att det nog skulle funka, både med tre visningar och en shoppingrunda på stan men det var jävligt ologiskt tänkt så nu kommer de antagligen få stå i bokhyllan tills jag är modig nog att använda dem igen. 12 cm i sjuttiograderslutning är inte att rekommendera och jag borde lyssnat på vad Loboutinförsäljaren i New York sa till mig; "darling, these shoes are not supposed to be walking in, they are made for sitting and taxiriding..."

Cacharel fall 07

Junko Shimada fall 07